Då var man i opposition. Vi får en borgerlig regering och man känner sig lagom lamslagen. Det här inlägget ska inte bli någonting för att i efterhand ha en möjlighet att säga "vad var det jag sa?" (Det har hela valrörelsen berättigat oss) utan istället ska jag ge en kort sammanfattning av min syn på de kommande två åren.

Vänsterns uppgift blir nu viktigare än någonsin. Högern gick, som Lars Ohly sa, ut men högerpolitik förklädd i vänsterretorik, för att det är det enda sättet de kan vinna val. Reinfeldt har själv sagt, som förklaring till hela "nya" moderaterna-grejen "nej, men de gamla moderaterna vann ju inga val". Vänsterns u ppgift är nu att se till att moderaterna också fullföljer sin vänsterretorik. Alltså att se till att göra nedskärningar i offentlig sektor, försämringar i a-kassan och LAS, införandet av pigavdrag och vårdnadsbidrag aldrig får ske utan att vi protesterar. När de lägger motioner om någon av dessa försämringar måste vi få alla människor att fundera över vem det gynnar. Är det mig, med en kraftigt sänkt a-kassa, eller de rika som fått sina skatter sänkta på min bekostnad? Nu kickar vi igång det antirasistiska arbetet, med anledning av Sverigedemokraternas två mandat i Borlänges fullmäktige, sen väntar solidaritetsarbetet för ett fritt Palestina. Under valet har vi uppmanat folk att ta ställning, nu är det dags att på allvar kräva sin rätt!