Bakgrund
Som arbetslös anmälde jag mig för någon månad sedan som lärarvikarie för grundskolan. Jag har varit ute ett par gånger på låg- och mellanstadieskolor här i Falun och jobbat. I egenskap av lärare får man en möjlighet att se skolan ur ett annat perspektiv. Man ser på ett helt annat sätt maktstrukturer då man, i det avgränsade området, står högst upp i den direkta makten.

Tes/frågeställning
Feministisk grundtes: Förutom det biologiska könet uppfostras in i könsroller, manligt och kvinligt, eller som Simone de Beauvoir utryckte det: "man föds inte till kvinna, man blir det". Utifrån det socialt konstruerade könet, utifrån genustillhörighet, behandlas killar och tjejer, män och kvinnor olika. Det är i enligthet med könsrollerna män får mer utrymme och större möjligheter. Detta kallas könsmaktsordning. Dessa strukturer finns i hela samhället.

Vanlig exemplifiering av könsmaktsordningen: I skolan får killar mer uppmärksamhet och mer hjälp av läraren. Det är mer accepterat att killar är lite bråkiga och högljudda - man vet ju hur pojkar är - medan tjejer förväntas vara tysta och inte prata i onödan, arbeta hårt och vara duktiga i skolan.

Kan jag, som medveten feminist högst upp i klassrumemts maktstruktur, finna spår av detta kivnnoförtryck i skolan?

Resultat
Efter två dagar med ett fåtal klasser , åk. 2 och 3, kan jag konstatera att jag, om jag bara slappnar av och säger åt eleverna när jag tycker de uppför sig dåligt är tröskeln för att säga till "argt" lägre om det handlar om en tjej än om det handlar om en kille. Vanligare är det att jag går fram till killarna när de blir "stökiga" och frågar om de gör som de gör för att de tyckar att uppgifterna de jobbar med är svåra. Genomgående var jag mer generös med beröm till killarna och hade mindre tålamod med tjejer som inte förstod. Jag såg att andra lärare var likadana. Det här var inte något trakaserande av tjejer eller något medvetet arbetssätt utan kom sig naturligt. När jag i mitten på min första dag upptäckte det försökte jag ändra på det. Resultat: det gick.

Slutsats
Könsmaktsordningen finns i skolan. Vilket kön man fostrats till påverkar människor och hur de ser på andra människor. Feminism handlar om att se dessa maktstrukturer och att vilja göra någonting för att förändra dem. Det är ändå en stor skillnad mellan att vara feminist som man och kvinna, på samma sätt som det är skillnad att slå och bli slagen. Som man lever jag i den halvan av män som tjänar på att maktstrukturerna uppräthålls, genom att män generellt sett ges större möjligheter än kvinnor ges också jag större möjligheter än kvinnor i min omgivning. För kvinnor handlar det om att varje dag känna av hur de behandlas sämre än män i sin omgivning och om någon trycker lätt på ditt huvud när du klättrar i berg kommer du märka det mer än om någon försiktigt gör det lättare för dig genom at tlyfta dig. För mig handlar feminism till stor del om självransakan, att lägga märke till de gånger då jag faktiskt trycker ner tjejer och behandlar dem sämre än killar.

Jag ber inte om ursäkt, jag säger mig inte vara dålig, det här är endast en betraktelse av hur man, även som medveten feminist, påverkas av hur samhället ser ut. Könsmaktsordningen och genussystemet finns så djupt rotat i oss att det som man krävs ständig vaksamhet för att lägga märke till, och förändra dessa strukturer.