Jag har skrivit lite på någonting som kan bli en ny dikt idag. Arbetsnamnet är "minnesanteckningar till en kärleksdikt" och den handlar om att förvandlas till en blöt fläck. Ungefär. We'll see.. Det är det roliga som hänt idag, i övrigt har jag som alltid varit sliten och nu sitter jag och begrundar Kjell Höglunds mentala hälsa. Fantastisk kille, förmodligen mår han otroligt dåligt, men en fantastisk textförfattare.

Körkort, historiauppgift, historiaprov, religionsuppgift, en till religionsuppgift, projektarbetet, miljökunskapsuppgift, jobb, bostad, en debatt jag inte kan åka på fast jag egentligen har lovat, mitt ostädade rum som en släkting jag aldrig träffat förr förmodligen vill se imorgon, klubb arbetet här i mora som jag inte tar mitt ansvar för, en operation i munnen som verkar ha blivit lite infekterad. De saker som akut stressar mig och som gör att lösningarna på problemen fastnar i ett så kallat clownfenomen (de som kan sin "the Simpsons" vet vad jag menar) - för mycket saker gör att allting fastnar och inget kommer igenom.

I övrigt är det den allmäna ångesten som framkallas av omgivningens slagord om kärlek och erotik. Det är väl bara att inse att vi föds nakna och utan namn, vi dör ensamma med ärrad kropp. Det är ingen som har lite vänskap, en klapp på min mage och ett leende som visar att du förstår helt vad jag känner? Någon som har lite vänskaplig närhet att sälja? Annars REAr jag ut min kropp och själ och bjuder på fraktkostnaden. Som någon tidigare kommenterat någon dikt jag publicerat på bloggen måste jag ta det försiktit så jag inte spricker, så pretentiös jag är.

Att styras av röster är fel, oavsett om de finns i ditt huvud eller i din omgivning.