Den här är för oss som föredrar att förbanna mörkret framför att riva ner fördragna gardiner. För det är ju så, det är en mörkvärld där ute och inget att se så vi stänger in oss allena och låter mörka tankar vara just bara det. Ute är det stort och kallt, vanvård, sorg död - där finns allt. Lite ljus läcker in i mitt mörka vardagsrum och ni ser mig lugga min skugga, kalla den sugga och sen rygga bakåt när den reser sig med ett elakt flin och försvinner, mina tankar brinner av tändsticksfacklor i mitt kranium - tankar flyter runt som döda fiskar i ett akvarium ? men här inne är det lugnt. Det är tungt att inse att jag lever för kickar, att jag slickar cyanid från citronskal, lindar in mig i celluloid i tron att jag ska få förstå livets bräcklighet, men det enda jag förstår är varför jag leker estradpoet. Men från mitt mörka rum har jag rest tillbaka till framtiden tack, George Orwell där ute finns storebrors varenda cell men jag är trygg i mitt citadell.

Om det spökar i skallen och du är paranoid, låt då varje strid ta tid för det finns alltid någon som ser och ber för att du ska falla ner i fördärv och tragik. Det är läxan jag lär för min skugga försvann, men i ont försåt den dök upp igen ifrån köket och slog mig medvetslös med en plåt. När jag vaknar upp har natten lagt sig och tiden är inne, jag duschar, rakar mig, och förbereder mitt sinne - imorgon ska jag vakna med ett väldigt suddigt minne av mina demoner, skuggor, väderkvarnar jag varnar er: förbli ytliga och ombytliga om ni vill orka med, låt dem aldrig få se dig gråta och var alltid snabb att förlåta.

Snälla om ni hör mitt rop på hjälp, stjälp då ut en hand eller räck mig ett glas iskallt vatten, för mina demoner rör sig med en gras som katten om natten. Du må finna det förförande fantastiskt att min kropp är elastisk men jag vill ju bara bli elektrisk i en hektisk sista färd i denna värld innan min hjärnas härdsmälta och hjärtas implosion. För här är en tärd kropp som vägrar stå upp utan regelbundna läxor och ett liv fyllt av häxor. Men för att nå diktens kärna och sammanfatta min situation: Jag bor kvar i mitt kor men tänkte börja be när jag blir stor för du skall ingen Börje hava jämte mig men jag vill ha dig.